ÖsterlenAkademien reflekterar 

Till för ett par årtionden sedan fanns en utbredd föreställning att det moderna samhället hade lagt svåra och okontrollerbara infektionssjukdomar bakom sig. Därefter har ett antal nya farliga epidemier/pandemier dykt upp, som exempelvis Ebola, AIDS, SARS och alldeles nyligen Covid-19. Även sjukdomar som länge ansetts i det närmaste utrotade som tuberkulos har återkommit i mer svårbehandlade varianter.  Det gångna årets pandemi har varit en påminnelse om att virus- och bakteriebetingade sjukdomar har plågat mänskligheten sedan urminnes tider. Men när uppträdde de första farsoterna, vilka var de och hur påverkade de samhället? 

Bild: Karin Sverenius Holm
Bild: Karin Sverenius Holm

Farsoterna i historien

Vad är en pandemi och hur fungerar virus?

Under den här rubriken publicerar Akademien artiklar, oftast av vetenskaplig karaktär, företrädesvis med anknytning till Österlen och de kompetenser som finns i Akademien.

De tre inledande artiklarna behandlar ett aktuellt ämne nämligen den pågående pandemin.

Artiklarna får användas för privat bruk i icke kommersiellt syfte och kan beställas som pdf-fil  via vårt kontaktformulär. Detta gäller ej artiklar hämtade från våra två senaste böcker.
 

Farsoter och pandemier på Österlen

Hur farsoter och pandemier har drabbat just Österlen i äldre tider vet vi inte så mycket om. Men att pesten härjade där under 1300- talet liksom i övriga Europa är sannolikt även om vi saknar direkta källor.... 

…. Om pestutbrottet i Norden under början av 1700-talet finns mer kunskap. Det var missväxt och nödår under 1708  - 1709 och 1725 i hela landet som sedan följdes av hungersnöd med svält och människor dog i stort antal. Det stora Nordiska kriget under 1700-talets första årtionden krävde många soldaters liv, över 200 000 man eller var fjärde soldat stupade enligt uppgift. Byar och gårdar var tömda på manfolk genom kriget och det gick farsoter över landet. Till detta kom så den stora pestepidemin med ett kraftigt angrepp i Sverige 1710-1713 mot en redan försvagad befolkning. I synnerhet drabbades den fattigaste delen av folket värst, som alltid. Missväxt med påföljande svält var återkommande under århundradet och befolkningstillväxten stagnerade. Under en dryg 20-årsperiod från 1742 till 1765 stod många tidigare bebodda hus t.ex. i Kivik och övriga Södra Mellby församling öde eller som det också benämns ”manlösa”. Ystad, på tidigt 1700-tal Skånes nästa största stad efter Malmö, med drygt 1800 invånare angreps intensivt sensommaren 1712...

Bild: Karin Sverenius Holm
Bild: Karin Sverenius Holm

Pandemi kommer från det grekiska ordet av ”pandemias” som betyder hela folket. Vid pandemi är en sjukdom spridd till flera världsdelar. Vid en epidemi är utbrottet mera begränsat. Pandemier har drabbat världen i flera omgångar. Digerdöden härjade på 1350-talet och kolera på 1800-talet. Spanska sjukan 1918-20 är den pandemi som anses haft högsta dödstalen på över 50 miljoner individer. Asiaten härjade år 1957 och Hongkonginfluensan åren 1968-70. 

Covid-19 är en virusinfektion som orsakas av SARS-CoV-2 (Severe Acute Respiratory Syndrome-Coronavirus-19). Detta virus klassificeras som ett coronavirus och i denna grupp återfinns också SARS 2003 och Middle Eastern Respiratory Syndrome Corona Virus (MERS-CoV) år 2012. WHO deklarerade COVID-19 som en global pandemi mars 2020. 

Nils Trydings egen konsthistoria

Bild: Karin Sverenius Holm

I ÖsterlenAkademiens bok Skönhet och hälsa Öster om Leden skrev Nils Tryding ett personligt kapitel Min egen konsthistoria, där han beskriver sin uppväxt i Tryde, sin utbildning till läkare inom klinisk kemi och sitt liv med konsten. Vår framlidne akademiledamot hade en humor som inte sällan fick våra tårar att rinna och som han ger exempel på i sitt kapitel.
Nils gravsattes nyligen i Tryde kyrka så som han önskat sig och så som hans kapitel avslutades då han skrev det 2013. Som en hyllning till Nils publicerar vi hans artikel. 
Boken Skönhet och hälsa Öster om Leden kan beställas här på vår hemsida.

 

"Min farfar hette Nils. Han föddes 1845 i en krubba i vattenkvarnen Krubbemölla nära Vitaby på Österlen. Han vandrade efter ett antal år några mil söderut och stannade i den lilla byn Tryde. Där hade patronen på Kåseholm bestämt att den lilla medeltidskyrkan var för trång och måste rivas och ersättas med ett Tegnértempel. Min farfar fick arbete med detta på 1860-talet och byggde sig själv ett litet hus intill. Han var snickare och gjorde förutseende nog sin egen likkista. Han blev tidigt änkeman och använde kistan till att sova middag i – ett ovanligt avspänt förhållande till döden.

Min vagga vaggade i Tryde i Ingelstads härad. Jag såg dagens ljus för drygt 80 år sedan i hemmet i Tryde Eke mitt i Österlen. Min förlösare var doktor Ragnar Björnberg från Tomelilla…"

Den smala midjan- vacker och möjlig

En smal midja har många hälsofördelar. Så här i pandemitider är det till och med livsavgörande. De som drabbas av svår covid-19 sjukdom har vetenskapligt dokumenterats besitta en bukfetma. Bukfetma till skillnad från annan fettväv skickar ut inflammations stimulerande ämnen som gör det svårare att bekämpa SARS-CoV-2 virus. Svår covid-19 är nämligen ett tillstånd av hyperinflammation,  som måste lugnas ner för ett tillfrisknande. Att veta vad som gynnar bukfetma och vad som motverkar bukfetma är därför viktigt att veta och det handlar detta kapitel om. 
 

 

"Ökad risk för svår Covid-19 sjukdom med bukfetma

Fetma är en riskfaktor för svår sjukhuskrävande form av covid-19. Nya studier visar att just bukfetma är kopplat till den svåra formen av covid-19. Det gäller även om man inte har någon övervikt, både för européer och asiater. Det visar sig att bukfetma till och med är en starkare riskfaktor än ålder. Eftersom bukfetma förekommer mest hos äldre män, förklarar bukfetman många av de dödsfall som har skett i samband med covid-19 sjukdom. Kvinnor och yngre är på så sätt förskonade. Orsaken till att bukfetma ger svår covid-19 sjukdom är.. 

 

Denna artikel är ett särutdrag ur Akademiens bok Skönhet och Hälsa Öster om Leden.

 

 

Bild: Karin Sverenius Holm

År 2020 kommer vi alla minnas som pandemins år och många, för att inte säga alla har påverkats av den. Under antiken förekom två epidemier/pandemier som lämnat avtryck i litteraturen

Den Athenska pesten bröt ut under andra året av det Peleponnesiska kriget 430-429 f.kr. Den började i Ethiopien och spred sig till Egypten, Libyen och en stor del av Persien. När den drabbade Athen var det först befolkningen i Pireus som drabbades. . Man tror att mellan 75 000 och 100 000 avled. Stadens befolkning uppskattades vid tiden till cirka 500 000. Man antar att orsaken till epidemin var typhoid feber, som drabbade en befolkning, som saknade immunitet och som kanske var i dåligt skick på grund av bristande tillgång på mat och andra umbäranden orsakade av pågående krig.

Orsaken var möjligen typhoid feber - Salmonella typhii

Sjukdomsbilden beskrivs av Thukydides, som själv drabbades av sjukdomen. Symtomen slog till plötsligt...

Två antika pandemier

Bild: Karin Sverenius Holm